Om

Jobbcenter Södra är en daglig verksamhet i Luleå kommun.

Senaste inlägg

Visar inlägg från december 2018

Tillbaka till bloggens startsida

God Jul

Av Janne på Konsten

God Jul!

En resa i Trollens rike del 20



När dom vaknade nästa morgon hörde dom att vakterna red på hästar långt bort. -Dom kommer inte hit sa Rufus. Barnen litade på vad han sa. Alla tog sig frukost.

-Jag och arméns ledare har pratat lite om hur vi ska avsätta Fridolf sa Rufus. Han har en speciell krona som ger honom all makt. Om han inte har den så är han bara ett vanligt troll. Barnen sa att dom förstod. -Menar du att vi ska försöka ta kronan från honom undrade Oskar. -Precis sa Rufus. Men då måste vi komma in i hans rum i borgen.

Allihopa började gå tillbaka mot borgen. Men dom tog en annan väg så att ingen skulle få syn på dom. Borgen var lika stor och läskig som förut. Ingen vakt fick syn på dom.

-Fridolf borde bo i en toalett fnissade Amanda. Rufus fnissade också. -Det tycker jag också sa han. Rufus sa lösenordet också var det bara att gå in i borgen. -Men även om vi tar hans krona, hur ska vi bli av med honom undrade Alexander. -Det vet jag inte ännu sa Rufus. Men kanske kan vi få honom att inse vad han har gjort mot trollens rike. Kanske kan vi till och med få honom att bli snäll.

-Han är nog snäll innerst inne sa Amanda. Han har bara blivit lite maktgalen. -Det tror jag också sa Arvid. Gänget fick smyga nästan ljudlöst så att ingen skulle höra dom. Arméns ledare visste vars Fridolfs rum var.

Det var väldigt många trappor i borgen. -Men vad ska vi göra om han har kronan på sig och gör illa oss undrade Alexander. -Ryktet säger att han har ett skrivbord vid sitt fönster. Om kronan ligger på bordet bredvid hans säng kanske jag kan ta den och sätta den utanför dörren. -Men hur ska vi få honom att förstå vad han har gjort undrade Oskar. -Jag tror att vi kan lyckas med eran hjälp sa arméns ledare.

Dom närmade sig Fridolfs rum. Dörren var tjock och stor. Rufus knackade på. -Vem stör mig i mitt viktiga arbete hörde dom Fridolf säga. Han öppnade dörren och Rufus sprang in och tog kronan och satte den utanför dörren. Arméns ledare stängde och låste dörren. -Han är läskigare än jag trodde viskade Oskar till Arvid. Till och med läskigare än Dolly Style. Arvid fnissade. -Vad vill ni sa Fridolf med sin hemska röst. -Vi har fått nog sa Rufus. Du måste släppa taget om trollens rike. Dom här barnen som jag har med mig har hjälpt mig att befria arméns ledare. -Och hur ska dom kunna övertala mig om att kasta in handduken sa Fridolf. Amanda satte sig bredvid Fridolf. -Folket i trollens rike har det väldigt svårt sa hon. Om Rufus blir kung kommer allt att bli bättre. -Hur kan du veta det flicka lilla sa Fridolf. -Rufus är det snällaste trollet jag någonsin har träffat sa hon. Rufus log mot henne. Amanda såg att Fridolf grät lite. -Du vill egentligen inte att det ska vara så här sa hon. Om Rufus blir kung kanske du kan jobba tillsammans med honom. -Jag funderar på detta tills imorgon sa Fridolf. Gänget gick tillbaka till sina tält för att sova. Dom var mycket nöjda med dagen. -Jag tror vi kommer lyckas med vårt uppdrag sa Arvid. -Tillsammans har man mycket makt sa arméns ledare.

Fortsättning imorgon

En resa i Trollens rike del 19



Vid tvåtiden på natten vaknade gänget. Nu var det dags att försöka befria Arméns ledare. -Vi måste vara extremt försiktiga sa Rufus. Det skulle barnen vara. Dom började gå mot borgen. Amandas hand darrade kände Oskar. Det var färre vakter än på dagen.

För att komma in i borgen måste man kunna ett lösenord. Rufus kunde det. -Arméns ledare har sagt det till mig en gång. Dörren knarrade lite. Dom kom in i en stor sal. Överallt var det tavlor på Fridolf. Han såg verkligen hemsk ut. Alla smög genom borgen för att inte väcka fler än nödvändigt.

Borgen var verkligen gigantisk. Dom hittade en trappa som dom hoppades skulle leda till fängelsehålorna. Rufus hade en liten ficklampa som han lyste med. Det var massor av olika rum där nere. -Jag hör att någon snarkar viskade Arvid. Utanför en dörr satt det en vakt och sov. Han hade en nyckel runt halsen. -Jag tror att arméns ledare är där inne sa Rufus. Jag smyger fram och försöker få tag på nyckeln. Var beredda att springa om han vaknar. Rufus smög fram mot vakten och tog tag i nyckeln så tyst han kunde. Sen öppnade han dörren och alla gick in till Arméns ledare. Rufus låste dörren inifrån.

Arméns ledare låg och sov djupt. Rufus väckte honom. -Nu är vi här sa han. Arméns ledare trodde inte att det var sant. Han hälsade på barnen och tackade dom. -Hur ska vi komma ut frågade Alexander. Det är ju galler för fönstren. -Vi måste försöka gå ut genom dörren sa Rufus. Det är enda sättet att ta sig ut.

Vakten snarkade fortfarande utanför dörren. Rufus vred försiktigt upp låset på dörren. Sen smög allihopa ut. När dom kommit ut från borgen sa Rufus att dom måste gömma sig. -Vakterna märker snart att fången är borta. Dom kommer att leta dag och natt för att hitta arméns ledare. Amanda gäspade och ville gömma sig och sova en stund. Gänget gick upp i Bergen för att hitta ett bra gömställe. -Här kommer dom nog inte hitta oss sa Arméns ledare. -Vad bra sa Amanda. Nu sover vi en stund, jag är trött som en sten. Det tyckte barnen lät bra.

Efter några timmar väcktes barnen av att en melodi spelades långt borta. Sen började en hemsk röst prata. -Det är Fridolf sa Rufus. Amanda kröp upp i Oskars knä. Hon var rädd. Fridolf sa att arméns ledare hade rymt från fängelsehålan. Han beordrade sina vakter att söka efter honom. -Leta dag och natt sa han. Vi måste fånga honom igen. Barnen hörde hur vakterna sprang ut ur borgen för att leta. Barnen var rädda att vakterna ändå skulle hitta dom. Rufus var helt säker på att ingen skulle komma. -Hur kan du vara så säker på det frågade Alexander. -Jag bara är det svarade Rufus. Arméns ledare var nyfiken på barnen. Han frågade om hur livet på jorden är. Barnen sa att dom älskade livet dom levde på jorden. -Kan inte du och Rufus hälsa på oss på jorden någon gång undrade Oskar. -Troll kan inte åka till jorden sa Rufus. -Vad synd sa Oskar. Det tyckte Rufus och Arméns ledare också. Sen pratade dom om hur dom skulle avsätta Fridolf. Barnen ville gärna göra det före julafton. Det förstod Rufus. Dom tog sig lite mat och hade det trevligt. Barnen sjöng julsånger för Rufus och arméns ledare. -Jag tycker synd om er som inte firar jul sa Alexander. Rufus skrattade. -Nu tycker jag att vi lägger oss sa han. Barnen var jättetrötta. Rufus kunde inte somna. Han funderade på hur dom skulle avsätta Fridolf. Men också att han skulle sakna barnen när dom åkte hem. Han smög fram till Amanda och log. -Imorgon gäller det tjejen viskade han.

fortsättning imorgon

jultomte av anders lindberg


Äldre inlägg

Nyare inlägg