Jobbcenter Södra

Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik.

Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser.

Upptåg som liknar våra aprilskämt förekommer i de flesta europeiska länder. I Frankrike finns belägg från 1500-talet. Där kallas den lurade för poisson d’avril (”aprilfisk”) och antingen fäster man ritade fiskar på varandras ryggar eller så utsätter man varandra för andra skämt. I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen All Fool’s Day.

Ett tidigt drag i seden var att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag. Till exempel för att fråga efter ”synvinklar”, ”rumpdrag” eller ”Jagedumm-piller” på Apoteket. Sådana skämt kan knytas till olika yrkeskulturer. Snickarlärlingar kunde exempelvis skickas ut för att köpa spikolja. Aprilbrev med falska meddelanden skickades också. 1742 sändes en ”aprilsedel” runt i en Västgötaförsamling som kungjorde att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare än vanligt, vilket ledde till stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när sprattet uppdagades.

Liksom annat skämtbeteende i historien används ofta ramsor. Det här är en av de mest kända:

April, april din dumma sill

Jag kan lura dig vart jag vill

eller

Maj, maj måne

Jag kan lura dig till Skåne

Aprilskämt och massmedia

Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800-talet. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.

Under 1900-talet har massmedierna upprätthållit sedan aktivt. I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger och på de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.

Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter. 2005 kunde TV4 berätta på sin hemsida att de haft inbrott och att banden med tv-serien ”Lost” tyvärr hade försvunnit.

Aprilskämt och teknik

Ett återkommande tema i aprilskämten är teknik och ofta handlar de om att utmana föreställningar om gränsen för vad som är möjligt och omöjligt. I Nordiska museets arkiv finns en samling aprilskämt från 1980-talet, varav ett är en annons med en räknemaskin försedd med en enda stor knapp som man håller handen på. Tänker man bara talet så känner maskinen det och räknar själv ut resultatet.

Det amerikanska virtuella museet Museum of Hoaxes har en topp 100-lista över alla tiders mest lyckade aprilskämt, och där ligger den svenska nylonstrumpan (se ovan) just nu på andra plats. Där återfinns även något som påstås vara det första aprilskämtet på nätet.

Den 1 april 1984 spreds en uppgift om att Sovjetunionen skulle ansluta sig till Usenet – en av många föregångare till dagens internet – eftersom man ville ha ett öppet diskussionsforum med både européer och amerikaner. Meddelandet väckte stor uppståndelse eftersom detta fortfarande var under järnridåns tid. Nyheten gav upphov till stor respons på Usenet men efter två veckor avslöjades det hela som ett aprilskämt.

Samma år skrev den brittiska tidningen The Sunday Times att förarlösa bussar skulle införas i London. Dessa skulle styras via magnetslingor i gatan medan bilder skickades till en datacentral som kunde ta över styrningen vid behov. De arbetslösa busschaufförerna skulle skolas om till datatekniker.

I dag lanseras nya mer eller mindre effektiva träningsredskap hela tiden. Den 1 april 2006 presenterade Nerikes Allehanda det nya motionsredskapet ped-pad som ett alternativ till stavgång. Med ett redskap liknande en paddel i rörelse framför kroppen skulle motionären kunna ”paddla” sig fram under sin raska promenad eller joggingtur. Två modeller skulle finnas, en längre för landsbygden och en kortare för stadsmiljöerna.

Källa Nordiska museet. 

https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/forsta-april

Coronaviruset påverkar just nu hela världen. Sportevenemang och konserter blir antingen inställda eller framflyttade. Många människor väljer att jobba hemifrån. Äldre människor träffar inte så mycket folk på grund av smittrisken. Men mitt i allt detta pågår ju faktiskt livet som vanligt. Här kommer en liten lista om vad man kan göra om man har tråkigt. Man kan så klart göra dom även när Coronaviruset har gått över.

1.  Att lyssna på musik är alltid roligt. När jag lyssnar på musik känner jag mig glad. Oavsett om du lyssnar via nätet på till exempel Spotify eller på en hederlig vanlig radio så har musik en förmåga att göra människor glada.

2. Läs mycket böcker. Att läsa har samma effekt som att lyssna på musik, man förflyttas till någon annanstans en stund. Det finns få saker som är så mysigt som att sätta sig och läsa med en varm kopp te. 

3. Lär dig något nytt. För ett par år sedan bestämde jag mig för att lära mig alla världens flaggor och huvudstäder. Det tog väldigt lång tid, men jag gav aldrig upp. Det är roligt att lära sig något nytt. Ibland tar det lång tid och ibland inte. Grejen är att aldrig ge upp.

4. Det finns en frågesportsapp som heter Primetime. Det är en app som har direktsänd frågesport varje kväll klockan 8, ibland har dom flera sändningar per dag. Spelet går ut på att man ska svara rätt på 11 frågor. Svarar man fel är man tyvärr ute ur spelet. Varje spel har en prispott på ungefär 3.000 kronor. Men oftast så är det flera hundra som vinner så det blir ändå inte så jättemycket pengar man vinner. Pengarna kan man behålla själv eller skänka till välgörenhet. Jag tycker att Primetime är ett jätteroligt spel.

5. Spela sällskapsspel. Att spela sällskapsspel är roligt både för barn och vuxna. Några av dom kändaste sällskapsspelen är Fia med knuff, fyra i rad och Uno.

6. Att se film och serier är också ett säkert kort för att fördriva tiden. Det finns flera olika tjänster på internet som erbjuder massor av film och serier. På senare år har serier verkligen blivit populärt. Serier är oftast uppdelade i avsnitt. Filmer är en enda historia och är oftast längre än ett avsnitt av en serie.

7. Att baka är också någonting som är kul. Dom flesta människor tycker väl om kakor och bullar, speciellt om det är hembakat. Sen så är det en speciell känsla av att faktiskt ha bakat själv. Se bara till att du som bakat får dom flesta kakorna 😊.

8. Skriv egna berättelser. Jag har skrivit massor med berättelser genom åren. Jag tycker att det är jättekul. Det kan handla om precis vad som helst. En bra idé är att ha lite spänning i historien. Men som sagt så kan en berättelse handla om vad som helst. Det finns inget fel eller rätt.

Det här är bara några av dom sakerna du kan göra för fördriva tiden. Kom ihåg att vara ute mycket också. Det är ju trots allt vår snart. Coronakrisen är väldigt påtaglig just nu, men vi kommer att ta oss igenom det också. Följ bara myndigheternas råd att tvätta händerna ofta. Om du är sjuk, stanna hemma. Sist men inte minst är det viktigt att i dessa tider visa sympati för sina medmänniskor. Var rädda om varandra och var glada att våren snart är här.  
 
 

Detta är skrivet av Axel Isaksson på Text och Layout.

Vårdagjämningen

Lite förenklat kan man säga att det är den tidpunkt när ljuset vinner över mörkret och våra dagar blir längre än nätterna. Lite mer ingående är det ögonblicket då solens mitt passerar himmelsekvatorn på väg norrut.
Datumet och tidpunkten varierar men runt den 20 mars brukar vårdagjämningen infalla. När den varierar har beror på att det inte är exakt 365 dygn per år utan det är 365,25 dygn på ett år. Det innebär ett kvarts dygn extra per år som kompenseras med ett skottår. När det är skottår lägger vi till en dag i almanackan så att det blir 29 istället för 28 dagar i februari.
I år infaller vårdagjämningen fredagen den 20 mars kl. 04:49:

De allra flesta blir friska.

Omkring 80% av de som blir smittas av viruset får milda symptom, som feber och hosta. 

Fullt friska personer får inte så allvarliga symptom.

Det är framförallt äldre över 80 år, och människor med andra allvarliga hälsoproblem som riskerar att drabbas hårdast.

Dödligheten kommer troligen att sjunka.

Många som har fått en mild variant av sjukdomen ingår ännu inte i statistiken.

Kina verkar ha fått kontroll över utbrottet.

Även om Kina inte lyckades hejda viruset från att spridas över världen så tycks landet nu ha fått bukt med sitt eget utbrott.

Viruset verkar än så länge inte bli farligare.

Viruset kommer blir en del av våran normala virusflora som vi stöter på då och då. Många kommer inte ens att märka av det.

Källa Björn Olsen, Professor i infektionsmedicin - Uppsala universitets hemsida.